Bildning med Bibeln i centrum

Stort avstånd

Två olika miljöer. Två olika sammanhang. Båda tämligen osynliga från gatan. Men båda exempel på kristen kultur och bildning i dagens Sverige. Med en livaktig studie- och bildningsverksamhet utgör de en självklar del av svensk folkbildning.

Ser man till kyrklig historia och kultur skulle avståndet mellan de två knappast kunna vara längre. Eritreanska Ortodoxa Tewahedokyrkan har sina rötter i 300-talet och utgör därmed en av historiens allra första kristna kyrkor. Den räknas till de orientaliska ortodoxa kyrkorna med nära koppling till Koptiska kyrkan med säte i Egypten. Gudstjänstens liturgi, dess sånger och textläsning, speglar de urålderliga rötterna. Gudstjänstens språk är här vare sig tigrinja, det som allmänt talas i Eritrea, eller svenska, som nu är vardagsspråk, åtminstone för många av barnen här i Husby. I liturgin används språket Geez, ett förkristet semitiskt språk som numera egentligen bara används i kyrkan.

Till Sverige kom Eritreanska Ortodoxa Tewahedokyrkan för 30 år sedan, med flyktingar som flytt från krig och förtryck i hemlandet. Idag finns församlingar runt om i hela landet. I Stockholm har kyrkan nyligen flyttat in i nya stora lokaler i söderförorten Högdalen.

På lördagar är Soliana ledare med barnen. På söndag, efter gudstjänsten, deltar hon själv i en bibelstudiegrupp för att lära sig och fördjupa sin kunskap.

— Jag är uppvuxen med kyrkan. Den betyder väldigt mycket för mig. Nu vill jag vara med och ge något tillbaka till barnen, berättar Soliana.

Hon är snart färdig socionom, har redan prövat på att arbeta på socialkontor med att handlägga ekonomiskt bistånd till personer med stora behov. Hon ser fram emot att snart bli färdig och kunna söka arbete.

Till kyrkan kom hon som barn tillsammans med sina föräldrar. Här finns rötter till traditioner och trygghet. Här finns språket, tigrinja, i umgänget med varandra, men också geez, som utgör en nyckel till liturgin, Bibeln, de religiösa högtiderna och traditionerna.

— Men för barnen är det viktigt att också använda svenska i kyrkan. Det är deras språk. För att de ska kunna ta till sig Bibelns texter och berättelser och den kristna tron måste de också använda svenska, säger Soliana.

Söker språk

Språk är ett samtalsämne även i den lilla gruppen som den här onsdagskvällen möts till bibelstudium hemma hos Denise. De läser Hebreerbrevet i Nya testamentet. Kapitel 11. Ingen av dem har en Bibel i handen, alltså en bok, utan alla läser från sina mobiler. ” I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt.”

— Vad tänker vi kring ordet tro, undrar Denise. Det är ett så abstrakt ord.

— Jag googlade fram en engelsk bibelöversättning, säger en av deltagarna. Engelskans ”Faith” tycker jag egentligen bättre om. Eller ”Belief”.

— Vilken engelsk bibel läste du ur nu? Jag har letat fram en, men det är nog en annan.

Snabba fingrar rör sig över mobilernas skärmar. Olika svenska och engelska bibelöversättningar jämförs och diskuteras.

Medan de som är samlade i lokalerna i Husby söker ner i djupet, i historia och tradition, i ett språk som bara används i kyrkan, söker den här gruppen sig utåt, i andra språk och tolkningar. Oavsett vilket så pågår på något sätt samma sak i båda sammanhangen: De söker. Tillsammans. Lär sig nytt. Och finner kopplingar till liv och utmaningar idag.

Att skriva något om Bibeln är som att hoppa från en badbrygga i Bohuslän och börja simma och se var man hamnar.  

Läs mer om varför Bibeln sannolikt är den vanligaste studieboken i Sverige. 

Om Eritreanska Ortodoxa Tewahedokyrkan hör till de äldsta kristna kyrkorna kan Vineyard beskrivas som en av de yngsta. Den grundades i USA på 1970-talet. Kom till Sverige 20 år senare och kan beskrivas som evangelikal karismatisk. Språk och uttryckssätt i gudstjänsten är vardagligt och icke-formellt. Den gemensamma sången är viktig och nya lovsånger formuleras återkommande. Många av sångerna har blivit uppskattade och sjungs också i andra frikyrkoförsamlingar. Enligt Sveriges Kristna Råd har Vineyard 650 medlemmar i Sverige.

För söndagarnas gudstjänster hyr församlingen i Jönköping en lokal i Kulturskolan i Jönköping. För veckornas gruppsamlingar möts man i medlemmarnas hem. Alla är med i någon grupp, i en så kallad hemgrupp. Där läser man tillsammans den bibeltext som predikan har utgått från under söndagens gudstjänst. Och samtalar tillsammans utifrån ett antal frågor om vad texten har att säga idag.

— Det är bra att ha den här studiecirkelformen att hålla sig till, säger Denise, som till vardags arbetar på Erikshjälpen i Jönköping.

— Då har vi något att utgå ifrån varje gång, fortsätter hon. Annars finns det risk att samtalet seglar iväg till något helt annat.

Centralt i kvällens träff blev orden ”I tro”. Vad innebär de för oss, egentligen?

Tre kärnvärden

Studieförbundet Bilda, som de här bibelstudierna är kopplade till, har sedan många år använt sig av tre ord, tre specifika ”kärnvärden”. Samspel, Perspektiv och Frizon. De brukar ses som Bildas organisationskultur och som pedagogiska ledstänger och riktmärken.

Vare sig Soliana i Husby eller Denise i Jönköping använder sig av de här orden i sina studiegrupper. Ändå kan det vara naturligt att använda dem för vad som sker i dessa så olika sammanhang.

En Frizon är en plats eller ett sammanhang där människor upplever att de kan vara sig själva utan rädsla att bli censurerad eller ifrågasatt. Detta gäller för de svensk-eritreaner som möts varje helg i den enkla lokalen i Husby, liksom för gruppen av unga vuxna som möts till studiekväll i sin hemgrupp. För båda finns ett ”hemma” i gruppen, inte isolerat eller gömt, men tryggt och skyddat.

Perspektiv handlar om att vidga sina vyer, få mer kunskap om något genom att betrakta det ”från ett annat håll”. Egentligen är det vad bibelstudium alltid handlar om. Att med utgångspunkt från Bibelns berättelser, om människors liv och sökandet efter gemenskap med det eviga och heliga, få perspektiv på sitt eget liv.

Samspel beskriver relationen mellan individen, gruppen och samhället. I folkbildningen är mötet med andra centralt. ”Vi gör det tillsammans.” Men också relationen från ”vår grupp” till samhället utanför. En naturlig fråga blir: ”Vad tar vi med oss från den här samlingen?”

Folkbildning tillsammans

Studieförbundet Bilda har omkring 50 nationella kyrkor och organisationer som medlemmar. Sinsemellan kan de, som framgått här, vara väldigt olika.  Vad som förenar dem i studieförbundet är viljan att med kristen livsåskådning som grund bedriva folkbildning som möter behov i kyrka och samhälle.

Soliana och Denise är aktiva i väldigt olika sammanhang. Men det är inte bara intresset för Bibeln som förenar dem. De har något mer gemensamt. Nämligen att båda, fritt och frivilligt, är djupt engagerade i sina respektive sociala och religiösa miljöer. I båda spelar studieverksamhet tillsammans med andra en stor roll.

På egen hand skulle de möjligen bli bildade. I sin bibelstudiegrupp ägnar de sig åt folkbildning.

————————–

Magnus Stenberg