Bibeln den vanligaste studieboken?

Det pågår sedan några år ett stort arbete med att skapa en ny svensk översättning av Nya Testamentet. Arbetet leds av Svenska Bibelsällskapet och ska vara färdigt 2026. Redan nu finns provtexter som vem som helst kan läsa och ha synpunkter på.

— Vi i Bilda följer det här arbetet med jättestort intresse. Och tiden fram till att den nya översättningen lanseras kan ses som ett ”window of opportunity”, en tid för att samtala om Bibelns text, om språk och tolkning, säger Paulina Lindgren, utvecklingsansvarig inom profilområde Kyrka i Bilda.

— Just ett översättningsarbete är väldigt intressant när vi tänker på bildnings- och studieverksamhet, fortsätter hon. Det handlar om att tolka texten, och använda nycklar för detta, för att göra den begriplig. Inte att fastna i termer av rätt och fel, eller sanningen med stort S.

Ett annat stort bibelprojekt där Bilda finns med på ett hörn är framtagandet av en katolsk studiebibel. Det är den första i sitt slag på svenska. Studiebibeln presenterades av Stockholms katolska stift för några år sedan, och snart finns även 12 studiehandledningar att använda i studiegrupper, något som Bilda har medverkat till att ta fram.

Så varför dessa händelser kring Bibeln just nu? Och är de viktiga? Är det många som läser Bibeln nu för tiden?

Den mest lästa boken

Tänker man efter är Bibeln faktiskt den mest lästa boken i Sverige, åtminstone för läsning i grupp. Runt om i landet kommer människor samman minst en gång i veckan för att läsa, lyssna och reflektera tillsammans. Boken de läser ur, Bibeln, må vara gammal. Men reflektionen, eller predikan, handlar oftast om vad texten kan betyda för dem som är samlade just den här dagen.

Det här sker i kyrkor runt om i landet, vissa praktfulla och andra lika anonyma som en föreningslokal i ett bostadsområde. Varje söndag, vecka efter vecka. Det sker i små byar och samhällen, liksom i varje stor och liten stad i hela Sverige.

En religiös samling som en gudstjänst är inte folkbildning, inte i den mening som bedrivs inom ramen för studieförbund och folkhögskolor. Det är två olika slags samlingar, olika ”möten”, med olika syften. Ändå påminner de om varandra. I båda fallen handlar det om människor som kommer samman, för att mötas och för att lära tillsammans.

Med den här traditionen, den här kulturen, att mötas för att läsa och lära, som alla kyrkor alltid har gjort, inte bara i Sverige utan i hela världen, är det inte så underligt att just kyrkor är så livaktiga när det gäller folkbildning, även i dess mer specifika och reglerade form. Studieförbundet Bilda med dess medlemsorganisationer kan ses som ett uttryck för detta.

Ett bibliotek av böcker

Att skriva något om Bibeln är som att hoppa från en badbrygga i Bohuslän och börja simma och se vart man hamnar. Först Skagerack, sedan Nordsjön, och så Atlanten! Det är stort, brett och djupt och tar liksom aldrig slut. Kring Bibeln finns en oändlighet av historia, traditioner och tolkningar att dyka ner i. Men här några korta fakta:

Bibeln är den mest tryckta boken i världen. Det talas om 3,9 miljarder exemplar, hur någon nu kan ha räknat. Mer säkert är att den är översatt till mer än 2000 språk.

Bibeln kan ses som ett bibliotek med 66 böcker. I vissa kyrkors traditioner rymmer den något fler. De äldsta delarna, eller ”böckerna” är skrivna för 3000 år sedan, medan de yngsta kom till på 100-talet efter Jesu död. Under 300-talet kom dåtidens kyrkoledare överens om vilka böcker, brev och andra texter som skulle ingå i den kristna bibeln. Då bestämdes också att den judiska bibeln skulle vara en del av den kristna. Jesus var ju jude och hänvisade ofta till dessa texter. Den judiska bibeln, eller hebreiska som den också kallas, kom av kristna kallas det Gamla testamentet, medan den nyare delen kallas Nya Testamentet.

Den som öppnar en bibel i tron att hitta en lära, eller ett tiopunktsprogram, blir besviken. Bibeln är snarare en berättelse, byggd på otaliga mindre berättelser. Läran, tolkningar, trosbekännelser och så vidare har genom historien formats i och genom kyrkornas olika traditioner. Den katolska studiebibeln är ett sådant exempel.

Hur man studerar Bibeln, hur det går till i olika kyrkor och traditioner, ser olika ut. Det framgår av artikeln här intill och mötena med Denise i Vineyard i och Soliana i den eritreanska församlingen.

Ser man till kyrklig historia och kultur skulle avståndet mellan de två knappast kunna vara längre.

Läs mer om Soliana och Denise, två unga kvinnor i olika sammanhang som både regelbundet deltar i bibelstudier. 

Svenska demokratins rötter

Det vi idag kallar folkbildning och studiecirklar, det vill säga att mötas i en grupp som läser, reflekterar och samtalar utan att någon lärare eller präst är med, det var en form som växte fram i Sverige under mitten av 1800-talet. Rörelsen har kallats för väckelserörelsen och den utvecklade sig så småningom till vad som blev de svenska frikyrkorna. Rörelsen och sättet att studera tillsammans kom att ha stor betydelse för framväxten av folkrörelser och folkbildning i hela det svenska samhället. Vissa menar att här finns en viktig del av den svenska demokratins rötter.

Idag kan Bibeln vara en fil i datorn eller en app i telefonen. Oftast tänker vi oss ändå Bibeln som en bok. Märkligt nog kan det ha varit de första kristna grupperna som, innan att Bibeln med sina olika ”böcker” blivit samlad, var först med att ”skapa” en bok. Alltså tillverka den. Det skedde genom att lägga olika brev och andra textdokument platt på varandra, mellan två hårda skivor som skydd. Före den här nya ”Jesus-rörelsen” började formas hölls viktiga texter samlade i bokrullar. Men eftersom de första kristna ville skicka runt sina texter var bokrullarna otympliga. Så de ”skapade” boken.

Författaren och kyrkohistorikern Joel Halldorf kom nyligen med en bok med titeln Bokens folk. Där skildrar han vilken betydelse som bokläsning har och har haft i olika tider, bland annat om dessa tidiga ”böcker” som de första kristna skapade och läste ur när de samlades. ”Församlingarna framstår som små studiecirklar där läsningen har en framskjuten plats”, skriver Halldorf.

Det är högst aktuellt, men alltså knappast något nytt, att hävda att Bibeln sannolikt är den vanligaste studieboken.

Magnus Stenberg