En sann folkbildare genom hela livet
Uppdaterad:
För Åke är folkbildningen och studiecirkeln inte bara ett sätt att lära sig om världen, utan ett sätt att leva tillsammans och hitta mening genom gemenskap. Hans arbete är ett tydligt exempel på folkbildningens kraft att förändra liv, och det fortsätter att vara lika relevant idag som det var när han började med studiecirklar på 1960-talet.
Åke Nilsson är 87 år och bosatt i Örnsköldsvik, dit han kom i sin pastorstjänst 1975. Det var också genom den som han fann studiecirkeln då som pastor i Jämtland 1962. Han har genom sitt liv som pastor och cirkelledare haft en stor inverkan på människor genom sitt engagemang i folkbildning, musik och gemenskap. Hans resa som cirkelledare började redan på 1960-talet och sträcker sig fram till idag, där han fortfarande leder sånggrupper och samtalscirklar i Örnsköldsvik. Hans engagemang för sång, musik och samtal har haft en djupgående betydelse för många, inte bara för deras andliga liv utan även för deras sociala välbefinnande.
Början på cirkelledarskapet
Åkes första erfarenheter som cirkelledare kom genom hans pastorstjänst i Jämtland, närmare bestämt i Näldenkretsen, där han verkade mellan 1962 och 1965. Här började han använda studiecirkeln som en del av Svenska Missionsförbundets program. Han minns att de startade upp med ”Vad står det skrivet?” där de lärde sig om kyrkans historia och reformationen. Under denna tid ledde han även bygdekörer.
– Där fick jag ett engagemang i sång och musik i och med att jag fick leda bygdekörer i byn där vi bodde, berättar Åke. Sedan dess har sången varit en viktig del av hans arbete.
När han senare flyttade till Söderhamn och vidare till Gustavsberg, fortsatte han att introducera studiecirkelformen genom fler samtalsgrupper och sång- och musikcirklar. I Söderhamn bildade han gruppen ”Ostkustbröderna” som reste runt och sjöng i bygderna. Arbetet med sång och musik fortsatte även i Gustavsberg där han var med och startade upp gitarrcirklar och sånggrupper, som blev viktiga delar av det lokala kyrkolivet.
–Jag har alltid haft med mig gitarren i Bilda. Jag startade upp gitarrcirklar, särskilt minns jag det från Gustavsberg.
Folkbildningens betydelse
För Åke har folkbildning inte bara handlat om teologiska studier, utan också om att skapa gemenskap genom musik och samtal. Hans arbete inom folkbildningen har alltid strävat efter att ge människor möjlighet att mötas och utvecklas tillsammans.
– Att ha stunder tillsammans där vi får tillfällen att samtala om olika frågor och att få utvecklas genom att sjunga och spela. Det måste jag säga är mycket, mycket viktigt.
Det var i mötet med andra människor, särskilt i de små församlingarna han arbetade med, som han såg den största styrkan i folkbildningen. Han betonade ofta vikten av att träffas, prata och sjunga tillsammans för att skapa både social sammanhållning och personlig utveckling.
Sång och musik har alltid varit en central del av Åkes arbete. Genom åren har han lett sånggrupper för olika åldersgrupper, från unga till äldre, och han har sett hur musik kan förena människor på ett sätt som få andra aktiviteter kan.
– Just nu är jag ledare i en sånggrupp där alla är över 80 år och en nyckelharpagrupp kallad ”Nybyggarna”. Jag är även medansvarig i en grupp som kombinerar friskvård med samtal om livet, vi går en promenad varje tisdagsmorgon sen fikar vi på träffpunkten Kom In, där vi också sjunger lite och har samtal i något ämne som någon vill lyfta.
