16 spelmän från Hälsinge Låtverkstad spelade på prinsessbröllop
Uppdaterad:
Sexton unga spelmän från Hälsinge Låtverkstad fick en central roll och glänste under prinsessbröllopet med den ärofyllda uppgiften att spela Delsbo brudmarsch på fiol som utgångsmarsch när brudparet, prinsessan Madeleine och Christopher O'Neill gick ut ur Slottskyrkan den 8 juni 2013.
Nu var det dags. Riksspelman Eiwor Kjellberg kände sig stirrig och orolig, när hon skickade ut ungdomarna från Hälsinge Låtverkstad i kyrksalen. Hennes unga spelmän skulle spela och eskortera prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill ut på stora trappan till tonerna av Delsbo Brudmarsch. Hade fiolerna stämt om sig? Eiwor hade sin fiol och stråke i beredskap utifall, i sista sekunden…
Följ med bakom kulisserna på ett prinsessbröllop!
Telefonen ringde i Hälsingegården i Järvsö. Lena Ramel, prinsessans Madeleines mentor, fanns på andra sidan luren och undrade om inte Eiwor Kjellberg kunde plocka ihop några unga musiker, ja ett ungt spelmanslag, som kunde spela på Chris och Madeleines bröllop i juni?
– Eh, vad hedrande, sa Eiwor, lite chockad. Men varför just jag?
Men när hon tänkte efter, så var det inte så konstigt. Hon har varit musikalisk ledare i många år med stor erfarenhet, och detta var ärofyllt, kanske det finaste uppdrag man kan få. Såklart att hon tackade ja!
Arbetet börjar
Eiwor satte genast igång med arbetet. Hon samlade sina kollegor på Studieförbundet Bilda i Järvsö, Johanna Bölja Hertzberg och Staffan Jonsson. De funderade tillsammans, hur ska man tänka nu? Välja ut några ungdomar? Unga spelmän var det som efterfrågades, inte specifikt Hälsinge Låtverkstad. Eiwor bestämde sig för att hon ville jobba med dem, sina egna ungdomar som hon älskade. Hon valde ut större delen av dem som tidigare varit med i Hälsinge Låtverkstad, 16 stycken unga medlemmar 13-18 år gamla. Två av ungdomarna var 19 år och de skulle ge lite extra stadga i gruppen, tänkte Eiwor inför det nervpirrande uppdraget. Jonas, musikkonsulent på Studieförbundet Bilda började genast arbeta med det musikaliska arrangemanget på låtarna som valdes ut, Delsbo Brudmarsch och Trollens Brudmarsch.
Sökandet efter Järvsödräkter
På önskemål från prinsessan Madeleine själv skulle ungdomarna bära Järvsödräkt under vigseln i kyrkan. Prinsessan Madeleine har nämligen en egen Järvsödräkt som hon gillar och den fick hon på sin 18-årsdag av Järvsö hembygdsförening. Men det var inte lätt att finna dräkter till 16 unga spelmän. Järvsöbor, släkt, vänner och bekanta hjälpte till i sökandet. De hittade en skjorta där, en väska där och en sjal där. Tillslut fick Eiwor fram alla 16 vackra Järvsödräkter som behövdes.
Mäta upp Slottskyrkan
Eiwors kusin Yvonne Spring erbjöd sig att hjälpa till med det praktiska och kusinens man Roger erbjöd sig att ställa upp som chaufför. Tillsammans åkte de till Stockholm på ett förberedande möte. Där gick de igenom alla detaljer inför vigseln. De träffade SVT, hovet och alla andra inblandade. Eiwor stegade upp kyrkan och memorerade alla steg så att hon visste exakt hur lång den var. Nu hade hon lite grepp om hur det hela skulle gå till. Dags att börja öva med ungdomarna. Under fyra lördagar träffades de i Järvsö Kyrka. De provade dräkter, skrattade och repeterade med sina fioler. Kantor Lena Modin Erikson hjälpte till med många tips och råd. Det som de inte visste då var, att ungdomarna skulle gå i trappor, ut ur Slottskyrkan. Det är väldigt svårt att spela och gå i en trappa samtidigt. Speciellt om man inte övat på det tidigare.
Sen kom fredagen
Det var dags att resa till Stockholm. Halv sju på morgonen satt hela gänget i bussen. De var framme vid slottet halv tolv och slottsvakten släppte in dem. Eiwor och hennes spelmän blev tillsagda att hålla till i Livrustkammarens bibliotek. De fick egna säkerhetsvakter, som följde vart de än gick.
– Vi fick inte röra något och skulle vi gå på toa, som var en trappa upp, så gick en säkerhetsvakt före och en gick efter. Helt omringade var vi, berättar Eiwor.
Sen bar det av upp till Slottskyrkan. Ungdomarna tränade på att gå och spela i alla formationer. De hade redan tränat på scenteknik och att ta på sig sina glada miner, när de spelade på Hälsinge Låtverkstad.
– Låtverkstan är en fin och go miljö att mysa omkring i, men nu behövdes en annan skärpa. Nu var det på allvar, fortsätter Eiwor.
Lång väntan
Sen följde en lång väntan i kyrkans sakristia för Hälsingegänget, ständigt övervakade av säkerhetsvakter. Då helt plötsligt kom Kronprinsessan Victoria och lilla prinsessan Estelle in. Estelle hade lite ont i magen och behövde äta.
– Vi blev helt chockade, när de kom in, säger Eiwor. Viktoria hejade på oss och sa att det var roligt att vi var där. Hon var väldigt trevlig och söt.
Till Järvsödräkterna hörde en rad sjalar som skulle knytas fint. Sjalar används oftast inte när man spelar fiol. Eiwor och hennes kusin knöt och krånglade med sjalarna på flickorna. Plötsligt mitt i knytandet stod där nu Silvia med lilla Estelle. Eiwor och hennes kusin hälsade på Drottningen. Silvia tackade för att de kommit och frågade om de åkt tidigt på morgonen från Hälsingland.
– Drottningen var väldigt enkel och mycket trevlig. Det var som en bonus för oss att de dök upp i sakristian. Vi fick komma kungligheterna riktigt nära. Träffa dem. Häftigt, speciellt för ungdomarna förstås, berättar Eiwor.
Genrepet startade klockan två på eftermiddagen på fredagen. Då skulle allt vara precis som på vigseln på lördagen. Alla ungdomar hade sina dräkter på och TV-lamporna tändes högt uppe i taket i kyrkan. Vilket ljus och vilken värme! Det blev snabbt väldigt, väldigt varmt i kyrkan.
– Det var en yr, härlig och avslappnad stämning, otroligt roligt att vara där, berättar Eiwor. Efter att genrepet var slut vände sig Chris och Madeleine sig om och tackade oss speciellt. Ungdomarna hade väldigt stora ögon då, jag fick nästan säga åt dom att sluta stirra, skrattar Eiwor.
Ungdomarna blev bjudna till Gröna Lund
Hovet bjöd sen ungdomarna på Gröna Lund på fredagskvällen före själva bröllopsdagen.
– Vi hade jätteroligt där och jag tänkte, att nu kommer det att bli svårt att få hem ungdomarna i tid för att sova. Men de var väldigt ansvarsfulla och tog detta på största allvar och de ville själva gå hem vid tiotiden, så att de inte skulle se trötta ut i kyrkan dagen därpå. Jag blev förvånad men de var mycket seriösa och proffsiga, säger Eiwor med ett leende.
På lördagen blev det hårdkörning från tidig morgon. Eiwor och hennes kusin fick ta fram strykjärnet och stryka om alla 16 Järvsöskjortor som blivit skrynkliga. De fixade håret på alla. Gjorde lockar och flätor och så lite smink. Ungdomarna fick inte vara för hårt sminkade, men lite glans här och där behövdes. Eiwor stämde alla 16 fioler och sen åt de sin medhavda lunch tillsammans hela gruppen.
– Jag försökte att ta det lugnt, vi skojade med ungdomarna och försökte hålla humöret uppe. Vi drack juice för att hålla blodsockret och nerverna i schack, berättar Eiwor.
Värme och fukt skapar problem
Under tiden de väntade i sakristian kontrollerade de fiolerna så att allt skulle vara perfekt. Men fiolerna envisades och stämde ur sig i den väldiga värmen och fukten i kyrkan. Eiwor fick stämma om dem flera gånger.
– Jag blev lite stirrig och orolig, men jag tänkte att jag gjorde allt jag kunde för att det skulle bli bra. Jag kunde inte göra något annat, berättar Eiwor.
Dags att gå in i kyrksalen
Nu var det dags. Osäkerheten var stor när Eiwor skickade ut ungdomarna i kyrksalen. Hade fiolerna stämt om sig? Eiwor coachade spelmännen in i det sista och längst där inne i maggropen kändes det ändå bra att skicka iväg de unga spelmännen från Hälsingland ut i stora Slottskyrkan fylld med gäster från världens alla hörn. Hon hade gjort allt hon kunde för att hjälpa. Inget mera kunde göras. Nu var det bara att hålla tummarna för att fiolerna lät bra. Eiwor hade sin fiol och stråke till hands, utifall, i sista sekunden.
– När jag hörde de två första tonerna, att det lät helt klockrent, då kunde jag pusta ut på en stol helt utmattad, säger Eiwor. Det här gick bra och jag kunde åka hem till Järvsö, stolt som en tupp. Ungdomarna från Hälsinge Låtverkstad gjorde det fantastiskt bra och kan vara riktigt stolta över sitt framträdande och sin fantastiska prestation.
Text: Ulrika Vedholm
Foto interiör Slottskyrkan: Yvonne Springh
Foto exteriör Slottskyrkan: Gunnar Welding
Foto av Eiwor Kjellberg: Ulrika Vedholm
