Kristet självförsvar: att argumentera för tron med förnuftet
Uppdaterad:
Vi har i samarbete med pater Thomas Idergard SJ tagit fram ett studiematerial om apologetik. P. Thomas har haft många välbesökta kurser i apologetik där syftet är att med förnuftet kunna försvara tron på bästa sätt.
För personer från alla kristna samfund
Detta material lämpar sig för personer från alla kristna samfund som intresserar sig för klassiskt filosofiska och bibliskt trogna argument för den kristna tron och traditionell kristen moralsyn. Från 16 år och uppåt.
I synnerhet är det lämpligt för de som arbetar med undervisning och trosförmedling, gärna gentemot unga människor i de egna församlingarna, och vill orientera sig om apologetikens grunder för användning i egen undervisning och evangelisation (ungdomar är ju särskilt utsatta för den hårda sekularismens resonemang och hållningar).
Öka kunskap argument
Syftet är att öka kunskapen om filosofiska och förnuftsmässiga argument för den kristna tron på några specifika områden. Även att få fler att vara bekväma med att använda dessa argument och söka djupare förståelse av dem.
Stärka kristna troende
Målet med materialet är att stärka traditionellt-bibliska kristna troende i deras tro genom fördjupade insikter om att den har goda skäl för sig.
Övergripande upplägg
Åtta digitala föreläsningar (förinspelade) om ca 30 minuter vardera. Till varje föreläsning hör ett antal frågor att diskutera igenom i studiecirkelformat.
Är ni en grupp i församlingen, hemgrupp, lokalförening eller en ungdomsgrupp som vill dela upp materialet under terminensgång? Då kan ni ta del av föreläsningarna och rapportera varje gruppträff som kulturarrangemang.
Intresserad? Så här kommer ni igång
Prata med er kontaktperson Bilda så får du en kod som gör att du får tillgång till materialet.
Apologetik – vad och varför? Eller: Vad har tron med förnuftet att göra?
Här ges en definition av ”apologetik” och en studeras den bibliska grunden för apologetiken hos apostlarna Petrus och Paulus. Vidare resoneras om apologetikens möjligheter och begränsningar och om det förnuftiga att tro, också på Gud.
En betoning görs av skillnaden mellan att inse Guds existens (kunskap tillgänglig genom förnuftet) och att förstå hur Gud är och verkar (kunskap tillgänglig bara genom uppenbarelse).Vi frågar oss också om ”polemik” alltid är fel i en kristen förkunnelse.
2. Ateismen och halmgubben
Ateismen och halmgubben. Eller: Gud sitter inte på ett moln
Här visas hur ateismens argumentation mot kristen tro oftast utgår från en bild av Gud som ingen seriöst troende har. Vi ser varför Guds existens varken är lik existensen av en ”låtsaskompis” eller av ”tomtar och troll”.
Förståelsen av Gud som primär, dvs första, orsak till världen och allt i denär en grekisk filosofisk insikt som tidigare har bekräftats i Gamla Testamentet när Gud själv uppenbarar sitt namn. Förståelsen av det ger ett samtal som handlar om något helt annat: orsak och existens. Vi går också igenom varför det faktiskt är viktigt att Gud i kristen tradition kallas ”han”.
3. Goda skäl och Gudsargument
Goda skäl och Gudsargument. Eller: Det mest effektiva Gudsbeviset av alla
Här förklaras varför naturvetenskap varken kan bevisa eller motbevisa Guds existens, och därför helt enkelt inte är användbar för denna fråga. Därmed förstår vi varför vi behöver gå till logik och övrig filosofi. Vi ser närmare på de ”lagar” som måste styra varje förnuftigt samtal, i vardagen och vetenskapen, och därmed alltså också våra samtal om Guds existens.
Den nutida, amerikanske apologeten William Lane Craigs variant av kosmologiskt Gudsargument presenteras, liksom därefter övergripande fem klassiska grupper av ”Gudsbevis”.
4. Gud och orsakskedjorna
Gud och orsakskedjorna. Eller: Lite Aquino och hur Gud måste vara personlig
Vi fördjupar filosofin från föregående föreläsning och går in på Thomas av Aquinos resonemang om Gud som inte bara den som ger utan också upprätthåller existens, liksom är möjliggöraren av orsakskedjor i världen. Vi förstår varför Gud skapar genom evolution och inte ”direkt”.
Sedan konstaterar vi att vi har kommit så långt vi kan med förnuft, filosofi och logik när vi insett att Gud som nödvändig existens också är personlig. Härifrån krävs nu uppenbarelse, dvs tro, för att se hur Gud vidare är och gör sin vilja känd.
5. Argument mot Guds existens
Argument mot Guds existens. Eller: Det onda och att förstå mer
Här presenteras det som kallas för ”det ondas problem”, både det moraliskt och det naturligt onda, som ateismens starkaste argument, och hur apologeten kan resonera om dem. Ytterligare några argumentmot Guds existenstas upp, och vi ser hur de snarare är argument mot religion än skäl för att Gud inte skulle existera.
Vidare beskrivs varför tron hjälper oss förstå mer av verkligheten än vi annars skulle, och varför det filosofiskt inte finns någon motsättning mellan tro och vetenskap, eftersom de svarar på olika frågor. Vi förstår också varför ateism på naturvetenskaplig grund är den mest orimliga position man kan ha.
6. De mest försvårande felsluten i modern filosofi
De mest försvårande felsluten i modern filosofi. Eller: Känn din motståndare
Vi tar en snabbkurs i modern och postmodern filosofi för att bättre kunna förstå hur vår tids ”tankeklimat” på ett naturligt sätt kommit att utesluta Guds existens och istället sätta människan i Guds ställe. Detta klimat gör alltså motstånd mot evangelisation och apologetik.
1800-talsfilosofen Nietzsches utrop om att vi har dödat Gud har blivit verklighet genom en kedja av tänkandehos några av våra mest inflytelserika filosofier från 1600-talet och fram till idag. Förståelsen för hur detta hänger ihop hjälper att se apologetikens utmaningar och göra mer förberedda och genomtänkta insatser.
7. Goda skäl för att den kristna tron är sann
Goda skäl för att den kristna tron är sann. Eller: Uppståndelsen rimlig att anta
Här presenteras förnuftsresonemang som ger de goda skälen till varför kristen tro ger den sanna bilden av Gud (dvs teologi, en förnuftig reflektion över en tro som man redan har accepterat).
Vi ser särskilt på de skäl som finns för att anta att miraklet med Jesus uppståndelse från de döda faktiskt har inträffat, med den nutida, amerikanske apologeten Peter Kreefts schema över möjliga förklaringar till den tomma graven. Vidare ges två sociala argument för kristendom: demokratin och vetenskapen.
8. Moraliska argument är inte att döma
Moraliska argument är inte att döma. Eller: Mer än att inte skada någon annan
Vi benar ut begreppet ”att döma” och vad det egentligen betyder –liksom vad det inte betyder. Vi ser varför det inte är sant att man måste gilla allt som en annan gör bara för att man älskar och respekterar honom/henne, liksom att vi måste sikta högre i vårt moraliska liv än att bara undvika att skada någon annan med vårahandlingar.
Vi förstår varför vi inte först och främst ska sträva efter att ”handla rätt” utan istället sträva efter att bli goda personer, liksom vad det innebär att utveckla och behålla dygder.