Sedan 2017 leder Charlotta även CrAfter Work i Örebro, som sker på en offentlig plats, som ett kafé, på kvällstid och utan krav på föranmälan.
– Det är öppen dörr som gäller, alla är fria att komma och gå som de vill, och det är öppet för alla med mobilt hantverk som inte skräpar ner, alltifrån klippa servetter till att knåda lera, säger Charlotta Pettersson.
När pandemin kom flyttade verksamheten så småningom in i Bildas verksamhetslokaler, där det var lättare att efterleva restriktionerna. Alla fick anmäla sig via hemsidan för att gruppen inte skulle bli för stor.
– Vi har även haft livesändningar med hantverkstema. Däremot valde vi bort att samlas digitalt och hantverka tillsammans under året, men det kommer vi eventuellt att göra nästa år. Nu känns det möjligt att arrangera CrAfter Work digitalt när vi alla har vant oss vid tekniken, säger hon.
De som deltog i CrAfter Work under hösten har uttryckt att det är skönt att något är som vanligt när avskärmningen från släkt, vänner och bekanta påverkar livet. Gruppen som samlas kring det gemensamma intresset samtalar förstås också om annat. Under pandemin väcktes funderingar som ”ska det bli såhär nu”.
– Det är viktigt att ha ett sammanhang där de frågorna kan få komma upp. När handen arbetar med ögats stöd, när man pratar men inte ser varandra i ögonen, kan samtalen djupna på ett annat sätt. Här möter vi människor som vi inte är släkt eller vän med, vi delar ett gemensamt intresse. Det öppnar upp mycket, beskriver Charlotte.
Som ledare har Charlotte lärt sig att människor kommer till CrAfter Work av olika anledningar och att det är viktigt att möta var och en utifrån deras förväntningar på ett möte. Hon måste vara lyhörd för små variationer. Det viktiga är att uppmuntra olikheter och att var och en får bedöma bara sitt eget arbete. Det finns ingen gemensam måttstock, ingen betygsskala. Det är skaparlusten och de egna idéerna som är viktiga.